Mojsan gästbloggar: En vän
Innan ni läser så vill jag bara klargöra en liten liten sak. För att ingen ska ta detta inlägg personligt eller för att inte några missförstånd ska uppstå så är det inte meningen att rikta inlägget åt någon. Och om du känner dig träffad..ja, då måste du nog ta dig en fundering kanske. Men hursomhelst så är det mer skrivet "in general". Jag har bara använt mina egna erfarenheter för att få fram inläggets "budskap".
Vad är definitionen av ordet vän? Min ordbok säger: "En person som (viss) annan person känner väl samt hyser tillgivenhet för och tillit till." Vidare till nästa fråga: vad är en riktig vän? En vän som finns där för en när den själv vill (alltså, en vän som tänker på sig själv i första hand) eller en vän som finns där för en i alla väder? Jag tror ni kan finna svaret själva.
Det finns två sorters vänner men det är den sistnämnda sorten alla vill ha. Och det är även de som är sällsynta. Det värsta är inte att ha en ytlig vän i sin vänskapskrets utan det är när man inser att en vän (som man trodde var en riktig vän) bara är en enda stor besvikelse. Det är inte meningen att en vän bara ska finnas där för en när det är som värst, utan det är när en vän kan lägga allt åt sidan närsomhelst för en. Det är en riktig vän. Att känna att man har tillgång till sin vän 24/7; det är det som gör en vän unik. Det är de små detaljerna som spelar roll. Det är de små detaljerna som betyder. Det är de små detaljerna som är allt mellan 2 vänner.
Länge har jag försökt hålla saker och ting inom mig. Men ibland..ibland sprängs den där lilla tickande bomben som man har inom sig. Och då, då är det kört. Varför offrade jag mig så mycket, brukar jag då tänka. Det undrar jag fortfarande. Har gjort alldeles för många uppoffringar i mitt liv....för vad? De flesta uppoffringar har varit mycket för inget. Och därför går jag aldrig tillbaka till något, jag går bara framåt!
Tack och hej, mojsan
